>2005 Conde de Vimioso

0

>
En blogg helt tillägnad portugisiska viner. Ändå är det de norra delarna av fastlandet som är överrepresenterade och då företrädesvis Douro och Vinho Verde. Naturligtvis är det ett tecken på mina preferenser men en bättring är ändå på sin plats. Förlåt Ribatejo, Alentejo, Terras do Sado…

Jag går inte igång på varma områden inbillar jag mig. Ändå faller jag pladask för flertalet viner från hettans år nummer ett; 2003. Alltså; dags utmana ännu en fördom och ge Ribatejo chansen!


I glaset; 2005 Conde de Vimioso Reserva från ett av landets största och mest välrenommerade namn; João Portugal Ramos. Ramos är mer eller mindre synonymt med Alentejo’s succé och det mesta han befattat sig med har blivit en enorm framgång. Vi svenskar har sannerligen fått vår beskärda del av Ramos viner på bolagshyllorna, särskilt i och med Vila Santa’s framgång.


João Portugal Ramos är synonymt med välgjorda viner som oftast bejakar sitt ursprung – druvmässigt. Visst, några procent Syrah eller Cabernet Sauvignon slinker ofta med, men i grund och botten är det lokala vinifera-förmågor som sätter taktpinnen i vinerna. Personligen har jag funnit Ramos viner aningen för tillrättalagda och lite väl ekvänliga, vilket gjort jag aldrig riktigt fallit för dennes portfölj. Men kanske kombinationen Aragones, Touriga Nacional och Cabernet Sauvignon och 16 månader på franska barrique får mig på andra tankar?

Conde de Vimioso är ett ungt vin. Inget snack om saken. Såväl den mörka färgen med blå kant, som doften, indikerar detta. Läckra rostade toner av mörk choklad, kakao och nymalet kaffe dominerar inledningsvis. Kanske lite väl, men så dyker Portugal upp i glaset! Tallbarr, mynta och färska örter varvas med blomjord, mörka söta plommon och en svag ton av vilt som får mig till norra Rhone. Doften tar sig rejält under kvällen och sätter sig efter några timmar. Den sammantagna doftkänslan är att ett kraftpaket väntar smakmässigt och att det är stöpt i den moderna skolan råder det ingen tvekan om.

Om det doftade av mogna söta plommon så är smaken definitivt annorlunda. Det stramar till rejält och syrorna är portugisiskt Alain Graillot’iga. Kompakt strävhet, modern frukt som känns kalljäst och en fin jordighet i mittsmaken. Mycket fint strukturerat. Det vill vara elegant, och är så till viss del tack vare den givmilda eken, men det ribatejanskt varma draget är svårt maskera. Och inget fel i det; så här smakar de bättre vinerna från regionen. Lång, stram och plommonkärnig eftersmak.


Aningen tuff och bångstyrig idag men ge vinet två-tre år och jag är säker på att ungdomligheten tonats ner något. Gillar man Vila Santa-stilen lär man inte bli besviken på 2005 Conde de Vimioso, särskilt inte om några år när vinet uppvisar en mer sammansatt doft och smak. Dock, och det bör hugade spekulanter ha i åtanke; man måste gilla fat….

(2005 Conde de Vimioso Reserva, Vinho Reghional Ribatejano, 91 p)

Share.