>Battle of the celebrities…C9dP vs St Emilion

11

>
Ny årgång inne av trotjänaren Chateau Mont-Redon! 2004:an var inget jag tjusades av, däremot var 2003 det bästa jag provat från egendomen på bra många år. Frågan nu var om 2005 hade mer ‘stuffing’ i sig? För att göra det hela intressantare anmälde sig en Saint Emilion 2005, Chateau Laniote, som sparringpartner! Drabbningen skedde i julhelgen och ackompanjerades av dansk julmat ska tilläggas….2005-årgångens storhet behöver jag väl inte gå närmre in på?

Rond 1 – dag ett

I vänstra hörnet väntar så 2005:an från Chateau Mont-Redon iförd en elegant skrud med mjuka axelformer men med en respektingivande sigilltatuering på bröstet! Matchvikt: 14,5%, 37,5 cl flaska, 118 kr.

I högra hörnet väntar 2005 Chateau Laniote från Saint Emilion iklädd en tuffare utformning, Bordeauxaxlar, medaljer och flasknumrering; allt för att imponera! Matchvikt: 13,5%, 37,5 cl, EUR 15.


Pop’n pour. Färgmässigt är det inget snack om saken. Om mörkast vin gäller är Laniote den givne vinnaren med närmast nattsvart framträdande medan Mont-Redon visar upp sig i mer burgundiska färgval. Bägge är hursom tjusiga på sina alldeles egna sätt.

Första doftintrycket från vänstra hörnet är aningen stumt, bärigt, lätt fatigt, liköraktigt och jordigt. Det här behöver mer luft. Näsan letar sig till sparringpartnern från Bordeaux. Oj, här var det andra bullar! Mycket murrighet, lätt bränd jord, körsbär, plommon och lite sötaktig piptobak. Ingen charmör precis men ändå lovande.

Till maten, tupp, fläskesteg, brunpotatis, rödkål, brysselkål och brunsås är min vinnare given! C9dP ger ett mer burgundiskt intryck och syrorna i vinet matchar maten bra mycket elegantare än Laniote som upplevs klumpig. Mont-Redon ger ett kirsch-aktigt intryck, hallon, sydfransk kryddighet, behaglig sötma och delikata syror. Ungt och outvecklat men lovande.
Laniote är robust, plommonaktig, jordig och tobaksaktig. Något bränd men tanninerna är fina.

Rond 1 går inte på poäng utan på ren knockout-seger till Mont-Redon. Bägge är väldigt unga och en andra rond, det vill säga nästa dag är det tid för revanschmöte!


Rond 2 – nästföljande dag

Dags att se vilken förändring som skett. Flaskorna har vilat i kylen över natten och tas fram för temperering. Likadana glas som kvällen innan vilket innebär Orrefors Mature-kupa. Vinerna hälls upp men denna kväll körs racet innan kvällsmaten för att se hur de gör sig i ensamt majestät.

Mont-Redon har nu öppnat upp sig betydligt mer än första kvällen. De läckra tonerna av hallon, kirsch, kryddor, rosor och svag rostning är typiska för huset. Ingen mastodont-C9dP men en subtil och sensuell sådan. 2005 ger mig mer antydningar av 2003 än 2004 men har sin egen stil.

Laniote har också utvecklats och det till det bättre. Det murriga har släppt och nu är det mer mörka körsbär, matjord, fat och lakritsrot i doften. Gårdagens doft var ingen matchvinnare men nu hade Mont-Redon fått en värdig motståndare!

Smakmässigt hade Chateauneuf mer sötma i sig dag två och de rostade fattonerna var tydligare; lite åt kaffe/fudgevanilj-hållet. Våt sten, hallon, kirsch och kryddträdgård var läckert och alkoholen ingalunda besvärande. Inte särskilt långt men rent, friskt och glädjande dricka. Mont-Redon är på väg tillbaka efter många års klena insatser. Även om 2004:an inte föll mig i saken var det ett välgjort vin. Av de tre senaste årgångarna 2003-2005 står dock den nya årgången som säker vinnare. Det här är definitivt en halvflaska värd ha hemma! Ingen stor C9dP men älskvärd. Dricks den nu så dekantera dock några timmar i förväg. En topp om tre-fyra år känns rimligt.

Laniote var fortfarande åt det lite robusta hållet men desto mer insmickrande med mineralaktiga drag, fat, mörka körsbär och viol. Ganska lång smak med rejält tanningrepp. Frukten är där och indikerar minst ett decenniums utveckling av vinet. Kommer aldrig bli elegant men för dem som går igång på mer traditionell Saint Emilion blir inte besvikna. Kanske ändå värt köpa ett par till av denna och följa? Nicholas i Bryssel saluför.

Rond 2 är betydligt jämnare och får nog betraktas som oavgjord. ska en vinnare utses är det ändå Mont-Redon som charmat mig mest. Mont-Redon vinnare på poäng således! Webmässigt är dock Laniote den givna vinnaren med en helskön familjär hemsida.

Share.
  • Anonymous

    >Hmm !
    Battle of the celebrities.
    Ch Mont Redon känner jag givetvis till och har druckit genom åren. Däremot har jag aldrig druckit en 10 år gammal flaska eller mer. Detta av ren slöhet, brist på karaktär och vilja.Jag borde ha gjort det. Har du provat en gammal pjäs ?. Jag har inte provat 2005 ännu men efter din beskrivning så skall jag göra det. Jag tyckte också att 2004 var lite klen med tanke på att 2004 var en bra årgång i Ch9 Pape men och andra sidan är Mont Redon inte känd som något kraftpaket och här ligger charmen, finlemmat och nästan Bourgogne lik. Däremot tycker jag att det blir svårt att jämnföra en finlemmad Ch9 Pape med en som du beskriver med en något grovhuggen St:E. Vinet har jag aldrig hört talas om men det är ju inte nåt nytt. Bordeaux har ju en hel drös med bra viner till ett rimligt pris som SB aldrig tar in. Jag håller med dig hemsidan är riktigt bra och kul (mer sånt). Problemet är att få tag på vinet. Efter din beskrivning skulle jag gärna prova. Det låter som ett vin som jag skulle uppskatta som en “vardags Bordeaux” med guldkant. Men åter till ämnet: Celebrity!!: Ch Laniote, Nja inte för mig men dock intressant. Jag har redan noterat vinet.

  • Niklas J

    >Celebrities mer med betoning på C9dP och Saint Emilion framför slottsnamnen! Kunde jag visserligen skrivit i inlägget…

    Valet av Bordeaux som sparringpartner var dock enkelt; det blir lättare ta till sig en vinstil när glaset bredvid skiljer sig rejält åt. Jag lär mig oerhört mkt på det iaf…

    Innan Mont-Redon gick ner sig var tydligen vinerna högt skattade. De är på väg tillbaka oh har så varit den senaste åren men om de når samma goda rykte som på 70-talet ä väl frågan. Vill du prova en gammal Montredon så kolla här:
    http://www.belgiumwinewatchers.com/E_detail.asp?refnum=24173

    Pålitlig handlare – halvflaska innebär dock vissa risker…

    Tack för kommentar!

    Niklas J

  • Niklas J

    >I övrigt, hade ingen aning om att Laniote 2005 skulle vara så robust. Hade nog hoppats på mer elegans…

  • Anonymous

    >Ja du har rätt, Mont Redon har ju ett gott rykte ( I alla fall i Allt om Mat) men visst dom har haft en rejäl svackor tidigare, förmodligen därför inga gamla M R ligger i källaren. Jag har noterat din adress till äldre pjäser, tack för det. Allmänt har jag lite svårt att förstå hypen kring Ch9 Pape, det verkar som alla i bloggvärlden skriver om dessa viner. Jag vet inte varför men som jag tidigare skrivit är jag ny inom vinbloggandet, min fru hade monopol på detta och skrek om vilken inspiration hon fick till att köpa kläder. Vinbloggandet är ju som jag redan sagt helt otroligt men det jag känner är att Ch9 de Pape är tydligen ett måste, varför?. Jag har tydligen missat något här. Jag har varit på plats flera gånger och inte blivit speciellt imponerad men det handlar ju som du redan vet om smak. Jag tycker personligen mer om Hermitage, mer kraft och tyngd men som sagt det är aldrig fel att börja prova alla dessa uppskrivna Ch 9de Pape innan jag dömer ut hela området (vilket jag inte gör).
    Jag drack nyligen en Gamla Telegrafen från 1999 köpt på stället för ca 250 kr år 2002. Ingen tegelkant och full fräs på allt. Riktigt bra. Däremot anser jag att Bordeaux har massor att erbjuda i “budget nivå” som aldrig kommer till Svedala. Det räcker med att gå in i ett stort varuhus i Frankrike och botanisera och vips finns det riktigt bra Brx till en vettig peng. Lika lätt är det inte att hitta bra Ch9 de Pape som är bra för samma peng.

  • Niklas J

    >I grund och botten är jag också mer förtjust i Hermitage, men än mer Cote Rotie, framför C9dP. Däremot är variationen precis som i Bordeaux oändlig och jag minns i början av min vinkarriär när C9dP nästan var skällsord. Det kan å andra sidan hängt ihop med det skrala utbud vi hade i S-e av vinerna. Idag finns det en uppsjö av fantastiska produenter och fler och fler hittar tack och lov hit. Problemet är att de tar lika snabbt slut så det gäller vara framme när de släpss. Annars får man nöja sig med Mont-Redon ;-)

    Och visst kan man tycka om en massa olika vintyper men någonstans är det ändå tryggt ha något falla tillbaka på; i ditt fall verkar det vara Bordeaux och det är väl knappast en underdrift säga det är detsamma för mig. Däremot anser jag inte Bordeaux vara överlägset Bourgogne, Rhone eller Piemonte för att ta några stora, det passar bara mig bättre. Att det är många som skriver om C9dP i bloggosfären är nog mer slump än annat. Vinerna som det skrivs om är kalas och jag förstår totalt man faller pladask!

    Nu vet jag inte vart du bor men har du nära till de tre butikerna som får in allt så är februari ett gott tillfälle prova Sydrhones storhet; Saint Cosme släpper sin Valbelle Gigondas och Hominis Fides (kalasbra!!), Clos Saint Jean samt Bousquet des Papes några super-C9dP! Få tag på ett par och du förstår hypen :-)

  • Anonymous

    >Och jag som har 2004 MR i källaren, kanske lika bra att glömma bort dom några år och hoppas på positiv utveckling :)

    Ch Laniote har jag tidigare köpt i Helsingör för omkring 150 SEK och tycker att dom varit klart värda dom pengarna.

    \\sglb

  • Anonymous

    >Tack för info, jag får skärpa mig när det gäller Ch9 de Pape. Jag bor inte så långt från Malmö så det borde gå. Jag säger inte att Ch9 de Pape skulle vara sämre än något annat område men visst jag föredrar Brx(tycke/smak är ju gudskelov olika). Jag har helt enkelt provat för få men det skall det bli ändring på. Kul att höra att Laniote finns i Helsingör.

  • Niklas J

    >sglb; 2004 är inte dåligt. Bara inte min smak. Syrorna var mer vresiga . om de blir bättre med lite tid i källaren låter jag dock dig utvisa själv!

  • Vintresserad

    >Hej Niklas, tack för rapport om Mont Redon 05. Vi gillade verkligen 2003an, och 2004an var helt OK, men 2005 verkar klart bättre. Har letat i “mina” SB-butiker i de norra territorierna av Sthlm men inte hittat ngn 2005a än.

    Ang “bruksbordeaux” på SB så finns det nu två st 2005 som är användbara till rimligt pris: Labadie för 126 kr och Les Hauts de Granget för 149 kr. Vore roligt att läsa dina intryck om dem!

  • Niklas J

    >Hej Vintresserad! Jag håller mig också aningen norrut i stan och fann 04:or mixat med 05:or i “vår” butik! Så gräv lite ;-) Det här kan bli ett riktigt trevligt år för Mont-Redon – och nu när hustru är gravid så är halvflaskor med kvalitet högt prisat härhemma!

    Jag såg Labadi var 05:a nu. Saint Emilion-vinet har jag aldrig provat. Får nog bli en runda och köpa en av varje innan veckans slut. En envis bihåle och ögoninflammation böjar sakteliga ge med sig och jag längtar till ett glas vin! Varför inte en Bordeaux :-)

  • Anonymous

    >Labadie i all ära men den börjar bli, lite tjatig. Jag har tyvärr inte hittat 2005 i mitt lokala SB utan bara 2004 men det blir väl att leta vidare.Le Hautes Granget är för mig en ny uppenbarelse. Vad är detta?. Jag har tummat på men inte köpt Belgrave 2005(280 kr) Har någon provat Belgrave?. Slottet har inte rosat marknaden men år 2005 borde även Belgrave lyckas (eller?)

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers