>En Pomerol för källaren!

11

>
Under de dryga 15 år jag fördjupat mig i vinets värld har det blivit en hel del Pomerol såväl litteratur- som provningsmässigt. Inte så konstigt kanske om man hyser en särskild fäbless för franska viner, inte minst då Bordeaux. Men Chateau de Valois? Vad är nu detta?

Vi är på besök i Uppsala hos min bror, fotografen. Brorsan testar mig genom att servera vinet blint och även om jag är i Bordeaux finner jag inte några särskilt tydliga Merlotdrag och landar slutligen på en Medoc från 2004 eller 2006. Men nu var det Chateau de Valois 2006. Från Pomerol. Brorsan är givetvis nöjd med att jag missade men det gör inget; jag har ju fått mig en ny bekantskap!

Väl hemma får jag bläddra i vinlitteraturen och minsann; den gode advokaten har visst gett slottet en halvsida! Tyvärr utan någon matnyttig information. Men skam den som ger sig; efter tio minuters detektivarbete har jag så funnit ägarna, familjen Leydet. Det visar sig vara ett familjeägt slott med anor helt tillbaka till 1862, och förutom nämnda Pomerol har man även två Saint Emilion-egendomar; Chateau Leydet-Valentin och Chateau Meylet La Gomerie.

Chateau de Valois har uppenbarligen tagit sig själv i kragen för sedan Parkers omnämnande i fjärde utgåvan av Bordeaux-boken har skördeuttaget minskat avsevärt. Cabernet Sauvignon har avlägsnats från vinet och andelen Cabernet Franc ökat. Dessutom har naturligtvis vinstockarna några år ytterligare på nacken vilket gör förutsättningarna intressantare. 30 000 flaskor är årsproduktionen och ca 40 % av faten är nya varje årgång, 50 % ett år gamla. Med ca 10 år som vinmakare har säkerligen Frederic Leydet, som tog över efter sin far, hunnit finna sin stil.

2006 är bra. Riktigt bra för sina 239 riksdaler! Jag faller direkt för stilen; doften är inbjudande med rostade fattoner där främst vaniljfudge och kaffe gör sig påmint, mörka körsbär, svarta vinbär, kryddnejlika, nyköpt läderväska, söt lakrits och aningen stjälkiga toner. Elegant.

Väl i munnen reagerar jag över den rejäla fruktattack man möts av, och den efterföljande tannintätheten. Även om jag finner ett uns av grönt i tanninstrukturen stör det mig inte då fruktsyran är delikat och smakerna i övrigt har fin mognad. Smakmässigt påminner det mer om Pomerol med sin plommonaktiga stil, lakritsrot, kryddor, våt jord, blommighet och fint integrerade fatton. Inte den längsta av smaker men ändå en behaglig kvardröjande fräschhet.

Att det är på tok för ungt för att dricka idag råder det ingen tvekan om! Valois har en hel del oförlöst i sig och bör få chansen bli runt sex-sju år innan konsumtion kan påbörjas. Utan att ha någon erfarenhet av slottet får jag nu i efterhand, och med facit i hand, känslan av att vi mer pratar husstil än växtläge. Fast kanske jag är påverkad av vetskapen Valois är hämtat från sju parceller runtom i Pomerol? Hursom, 239 kronor är ett bra pris och jämför man med Chateau Belgrave som är löjligt prissatt till 289 kronor är det ett bra mycket bättre vin.

Finns platsen, Pomerolintresset och kronorna är det en kul investering – och säkerligen än mer spännande om tre-fyra år!

Share.
  • Mr J

    >Tänk så olika man kan tycka om ett vin! Jag tyckte att det var rätt så outvecklat och tråkigt. Chateau Mazeyres tyckte jag var roligare än Chateau Valois.

  • Niklas J

    >Tur är väl det! Vad tråkigt om vi alla tyckt lika :-)

    För mig hade vinet strukturen och balansen för lagring men viktigast ändå; det hade en doft- och smakpalett redan nu som jag gillade. Utan det ingen mening lagra!

    För mig var det dessutom en kul ny bekantskap – inte trodde jag bolaget kunde bjuda på en sådan då man som Bordeauxman knappast blivit bortskämd med Pomerol här hemms!

    Den Mazeyres som är inne just nu har jag inte provat men tidigare har jag tyckt de varit lite väl enkelspåriga. Men, men..en flaska måste provas – finns inget roligare än att motbevisa sina tidigare uppfattningar!

  • JW

    >Tack för rapporten och en väldigt läsvärd blogg. Det här måste provas (och kanske lagras). Även jag har provat 2006 Château Mazeyres och måste säga att jag gillade det, inte jättespännande men helt ok med tanke på priset. Bra (eller hyfsad) Pomerol till ett hyfsat pris är man inte bortskämd med.
    Ser fram mot dina intryck av Château Mazeyres.

  • Mr J

    >Jag tror att vi kan enas om att håller man sig till bolagets sortiment så är det bara att hålla till godo, alldeles oavsett individuella preferenser. I beställningssortimentet hittade jag dock 2005 Chateau Siaruac från Lalande de Pomerol som jag köpte på mig ett par flaskor av för 199 kronor styck.

  • Tommy Vinprovare

    >Vi hade Chateau Valois på Luleå-Munskänkarnas nyhetsprovning nyligen och vi Bordeauxvänner var lite tudelade om den. Jag lutade trots allt åt att den har potential.

  • Niklas J

    >Tack för vänliga ord JW! Mazeyres ska jag definitivt prova.

    Dricker du Valois idag är det nog säkrast dekantera några timmar i förväg. En blodig ryggbiff med finhackad lök på toppen, lite pommes och kanske en klick bea lär vara ypperligt sällskap i sådana fall :-)

    Mr J; berätta gärna om dina intryck! Siaurac minns jag väl från den gamla goda tiden på 90-talet då det var en av trotjänarna i V&S portfölj. Det har hänt en hel del sedan dess och Siaurac har lyft sig avsevärt och får nog anses höra bland de fem bästa i Lalande. 2005:an har jag inte provat – faktum är att jag inte provat slotten sedan deras 1999 så ut med en provningskommentar ögonaböj :-)

    Hej Tommy, på en provning är det här så långt ifrån en crowdpleaser man kan komma och jag förstår den är svår ta till sig då. Men om några år, tillsammans med en köttbit så tror jag många ändrar åsikt, särskilt när mognadssötman blir tydligare och övriga komponenter mindre ungdomligt bångstyriga!

  • Mr J

    >Siaurac har jag lagt upp på sidan skriver jag utan att försöka låta allt för stött! Skämt åsido, traditionellt i positiv bemärkelse är ett ord jag skulle använda. Plommon och korinter i en slank stil. Inget stort vin, men potential att bli bra om några år tyckte jag och kompisen och beställde några flaskor. Priset är endast 199 kronor också.

  • Niklas J

    >Sedär Mr J! Den hade jag helt missat! Då säger jag tack för provningskommentar oh överväger några. Av ditt intryk att döma låter det inte alls oävet!

  • Mr J

    >När vi ändå är igång, 2000 ch. Ferrand tyckte jag var bra, om än ej himlastormande. 50/50 merlot och cabernet franc med bra mognad.

  • Niklas J

    >Ferrand är en stor egendom (för Pomerol). Vi var förbi ett par gånger i somras men inte för att vi var sugna på ett besök – mer för att det är så vackert i Pomerol med omnejd.

    Får sällan några större omnämnanden. Jag har bara provat det en gång och säger precis som dig; det är välgjort, elegant och lättdrucket men stannar nog där. Förvånansvärt dyrt i Bordeaux med tanke på produktionen som är relativt stor för Pomerol. Stötte på det flera ställenoch det var endast ett par euro billigare änden som finns på SB.

    2000 har jag inte provat. Frågan är om jag ska??

  • Mr J

    >Klart du ska! Alltid kul med en second opinion.

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers