>Högoktanig Riesling!

4

>
Diesel när det är som bäst! Dr. Bürklin-Wolf’s perfekt mogna 1999 Ruppertsberger Hoheburg Edition P.C. är rena drömmen för bensinmackssniffaren.

Pfalz är ett område jag inte riktigt vet vart jag har; ena flaskan är en subtropisk bomb, sprängfylld med feta toner av ananas, mango och dylikt medan nästa flaska är slank, sval och närmast saftigt örtig. Mikroklimaten kan vara extrema i Pfalz och det gäller sålunda ha en del kännedom om lägena och årgångarna för att undvika besvikelser.


Just 1999 är något av en lättviktare och passar mig utmärkt. Med sin guldgula färg förvarnar vinet om inkommande sötma men icke! Förutom en underbar dieseldoft, finns tonerna av gröna äpplen, kryddor och en fin blommighet jag inte riktigt kan identifiera. Syren?

Smaken har härlig precision. Det är perfekt moget och frukten, som är aningen örtig, är nätt och jämnt där för att hålla ytterligare något år eller två. Syran är hög och stram, och med en tydlig mineralitet är det en klockren aperitif. Kryddkorv, diesel och stenfrukt i en saftig och lättviktig utformning. Mogen, blommig eftersmak.

Lycka i ett glas och när den dessutom landade under tjugan är det svårslaget!

(1999 Ruppertsberger Hoheburg Edition P.C., Dr- Bürklin-Wolf Riesling Spätlese Trocken, 90 p)

Share.
  • Finare Vinare

    >Låter ljuvligt, Niklas! Kanske skall man hålla sig till de mer syradrivna årgångarna för att slippa tropisk övermognad i ett varmt område. 2001, 2004, 2007 och 2008. Rätt mycket att välja på!

    Skall dock sägas att 2005 Pechstein GC var storslagen tidigare i år. Att vi inte bloggat den, fy oss! (94)

  • Niklas Jörgensen

    >Oj! Hur lyckades en sådan storhet slinka förbi bloggselekterings-processen! Berättar mer om vinet!

    I övrigt tror jag er teori är mer än intressant och värd fundera över, även om just 2005 kanske är det mest ljuvliga jag smakat från många områden i Tyskland…

    /N

  • Finare Vinare

    >Tidsbrist förmodligen, ett öde Pechstein delar med många andra goda viner. Minsann fanns det en opublicerad bloggpost från 25 maj:

    2005 Dr. Bürklin-Wolf Pechstein GC

    gröngul, rikare färg än i Breuers Rottland

    först knuten doft med dominerande mineraler, nästan ylliga som i en toppchablis. därefter mogna, kittlande honungstoner med bivax. underliggande tropisk frukt av passion och honungsmelon, aning smörig fetma, begynnande petroleumtoner som växer fram eftersom.

    avrundad, len, ljuvligt druvmogen smak, bredare mineraltoner i slutet. som ett te där man haft i rejält med honung. enorm koncentration i frukten, nästan starkt. storslaget, häftigt, harmoniskt.

    efter mat lagom balans mellan frukt och syra, ett enormt vin att njuta i sin egen rätt

    (93-94)

  • Niklas Jörgensen

    >Låter storslaget! Och pfalzigt :-)

    Tack för not!

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers