>Paris 1995 – min första Cissac!

2

>
Jag minns det som igår. Besöket i Paris sommaren 1995. Jag var fattig student men även sådana kunde ju ta semester! Vi hade funnit en något dubiös bussresearrangör i Köpenhamn som körde från byen till Amsterdam-Bryssel och med Paris som slutdestination. Det var billigt, riktigt billigt men så var också standarden på resesällskapet därefter och bussen luktade av utspilld dansk ljummen Hof. Nåväl, väl på plats hade vi funnit oss ett charmigt (och billigt!) hotell på Rue Magenta, nära Gare du Nord. Paris utforskades och de flesta middagar åt vi kring trakterna av tågstationen, inte det säkraste området i Paris precis men med många oerhört prisvärda och gemytliga små Chez-ställen. En kväll slog vi på stort och tog in en fin flaska vin; en 1990 Chateau Cissac och jag vill minnas den låg runt 110-120 Franc. Vi njöt den genom middagen och avslutade med några ostar som kyparen kom in med. Jag glömmer aldrig den min som kyparen gav mig när han skulle avlägsna våra tallrikar när han upptäckte jag inte ätit upp skalkarnaostarna utan systematiskt skalat av dessa; ögon stora som pingisbollar först på min tallrik och sedan på mig som om jag vore ett ufo! Idag önskar jag att jag kunnat leverera en skön punchline till honom, typ Pour vouz men då hade vi väl sannolikt åkt ut med huvudet före!


Chateau Cissac har sedan dess ändå haft en särskild plats bland mina vinminnen och jag har följt det genom åren och provat när tillfälle givits. Därför var det glädjande att se Cissac:s inträde på Systembolaget – dessutom i årgång 2005 och till ett mycket sympatiskt pris, 159 kr. Nu är Cissac sällan någon crowdpleaser så det var knappast att förvänta någon rusning efter vinet, eller för den delen hyllningar i den svenska vinjournalistkåren som numera tycks ha övergått till att enbart recensera cuvée du dunk-viner. Slottet har en förvånansvärt lång livslängd och kräver ofta uppåt fem år innan det börjar veckla ut sig för att sedan hålla uppåt 10-15 år, beroende på årgång. 2005:an var därför överraskande öppen i doften direkt vid uppkorkandet. En stor doft av blyerts, fuktig blomjord, svarta vinbär och viss örtighet. Även om doften var stor och livgivande för en sann Bordeauxvän så är det mil från en mer modern vinsmak.
Smaken däremot var tuffare och långt från lika tillmötesgående där strävheten och syran pucklade på gommen ganska rejält och utdelade ett par tanninsmockor! Men det har frukten och syran är läckert inlindad så vinet känns mycket lovande – väl värt att glömma bort några flaskor i åtminstone tre-fem år till. Den tålmodige blir belönad – så pass känner jag Cissac vid det här laget att jag vågar utlova detta!

Share.
  • Vintresserad

    >Låter utmärkt! Jag har liknande intryck som du av an flaska i våras, och goda minnen från en lagrad Cissac (har för mig att det var 1989 som fanns på SB ca 1994 eller 1995). Så nu ligger några Cissac 2005 i källaren och mognar. Kanske ska köpa några till…

  • Paolo Rossi

    >Ja, gillar du den något traditionella stilen så går du inte fel. För 159 kr för en vettig 05:a är faktiskt riktigt bra!

    Överväger själv en låda och att glömma bort vinet till dess 10-årsdag!

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers