>Portugisisk chorizo

5

>
Plötsligt låg den där bara. En portugisisk Chorizo baserad på främst fläsk, rött vin och grislever. En portugisisk delikatess i detta vårt land som tycks tro att allt måste komma från Italien för att vara ätbart eller få kvalitetsstämpel!


Kanske inte den mest estetiskt tilltalande men ack så god. Tankarna gick till Morcela, blodkorven, vilt och smygande kryddhetta.

Fint hackad över en rejäl kantarelltoast med solrosskott och rostade solrosfrön gjorde chorizon stor succé! Även bland småttingarna som satt med till bords….

Inköpsställe: Ica Fridhemsplan.

Share.
  • Anonymous

    >Vad nyfiken jag blev när jag läste om korven. Det är inte ofta man springer på produkter från Portugal, bortsett från vin då, framförallt inte hos den lokala handlarn.
    Så jag begav mig till MIN lokala livsmedelsleverantör, CG, och vad hittade jag? Jo, en Chorizo Moira…
    Får se vad jag hittar på med den, spännande :)
    \\Micke

  • Mats L

    >Med varning för en besserwisserkommentar vill jag delge lite språkinfo. Chorizo är spanska, chouriço är portugisiska. Båda sorterna är oftast goda……

  • Niklas Jörgensen

    >Haha…nu är du bannad Mats ;-)

    Skämt åsido, kanske därför jag blev paff när jag tog upp paketet och såg korven var portugis? Det är väl en säljgrej…vem köper en chouriço när det finns chorizo ;-)

    /N

  • Anonymous

    >Absolut, hade det stått chouriço hade jag aldrig gått på det :)
    \\Micke

  • Anonymous

    >Nu har jag smakat min Chorizo Moira och jag måste erkänna att det var en besvikelse. Jäg älskar korv i alla former men denna kommer inte in i mitt kök fler gånger. Skeptisk när jag läst innehållsförteckningen, men öppen för att smaken ändå skulle passa. Tyvärr, doften när påsen öppnades, beskrivs bäst av sonens kommentar när han kom upp i köket; "Vem är det som har kräkts?"
    Faktiskt, så luktade den, och det var nog rödvinet i kompination med grisblodet och kryddorna som ställde till det. Men nyfiken, och öppen, som jag är fortsatte jag att steka den i olivolja för att göra de stora svålbitarna lite mer lättuggade. Och visst, det gick att äta men som sagt doften, eller rättare sagt, lukten, gjorde att jag gav upp.
    Tyvärr..
    \\Micke

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers