>Provning med Portucastas-Anders!

>
Ok, så här är det. Hyser man en fäbless för Portugals viner och är hemmahörande i Svea rike är det oundvikligt man förr eller senare, snarare förr, kommer i kontakt med importören Portucastas portfölj.

Portucastas, med Anders Callmer i spetsen, är sanna eldsjälar som dock gjort livet svårt för sig genom att falla för vin från iberiska halvöns västkust. Det är inget lätt uppgift han har framför sig, Anders, men förhoppningsvis smittar passionen av på de som kommer i kontakt med vinerna.

Anders har enbart portugisiskt i portföljen och har ännu inte ”vunnit” en offert från Systembolaget trots några av Portugals toppar i stallet. Portucastas är för mig ett strålande exempel på Systembolagets arkaiska och godtyckliga inköpscentral. Är det ointresse, okunskap eller bara rent överförmynderi från centralt håll som gör att ingen exempelvis kan hugga en flaska av Álvaro Castros fullkomligt lysande 2007 Quinta de Saes Reserva i sin lokala Systembolagsbutik? Jag lovar; ställ den här bredvid en Chablis i samma prisläge och du förstår vad jag menar! Mer matorienterat vin är svårt finna och den precision Castro får fram i sin reserva är hårresande bra! Priset jämfört med mången medioker Chablis?

Problemet är bara; vinet finns i beställningssortimentet och lär där förbli för ingen vet vad det är och ges inte heller möjligheten för spontaninköp är fortfarande nummer ett för majoriteten av vinköparna. Ni vet, vända och vrida på en flaska, granska etiketten och så ner i korgen. Jag beställer gärna vin. Utbudet i beställningssortimentet är vida överlägset det ordinarie utbudet. Men tyvärr för importörerna är det en dyr affär och nu i svajande valutatider är det än svårare att sköta sin portfölj. Visst finns det valutaförsäkringar men hur långt ska en liten vinimportörs kunnande behöva sträcka sig? Dessutom är Lagenas plockningspåslag tuffa när de flesta bara beställer en flaska eller två.

Anders Callmer vet det är vanskligt marknadsföra portugiser i Sverige och att alternativa kanaler som bloggossfären är ett innovativt sätt få presenterat sin portfölj. Nu har jag inte ambitionen att skriva en hyllningssång till Portucastas. Jag vill försöka vara objektiv då jag inte har annat intresse än att sprida kunskapen kring portugisiskt vin, men faktum är att när Anders ställer upp 31 viner ur sitt sortiment och mitt slutliga intryck kan summeras fantastiskt jämn kvalitet – ja då är det svårt hålla inne med superlativen.

Jag erkänner att det fanns en liten oro inombords när jag tågade iväg till sortimentsprovningen. I och med jag brinner lite extra för portugiserna så vill jag se importörer av landets viner överleva men samtidigt är det som den gode advokaten säger “the proof is in the glass”. Tack och lov hade Anders gjort jobbet väl och även om det var många av vinerna han ställde upp som jag inte gillade, var de överlag på en oerhört hög och jämn kvalitetsnivå. Inte ett bottennapp – om två korkskadade flaskor nu inte hamnar i den kvoten.

Bara för att det står Douro på etiketten är det inte synonymt med gillande från min sida och de som läser mina alster vet även jag har en viss skepsis till områden som Alentejo, Ribatejo och Estremadura. Tack och lov finns det producenter som Quinta do Monte d’Oiro och Mouchão som visar motsatsen! Men det krävs sannolikt en initierad, påläst eller sann Portugalfrälst för att hosta upp 688 kr för en Tonel no 3-4 från Mouchão – är du en av dem eller har du också valt bort vinlandet Portugal?

31 viner, 2 defekta. 29 återstår. Jag erkänner redan nu att jag inte är road av allt för stora provningar som dessutom ska avverkas inom vissa tidsramar. Men alla år av provande har ändå gett viss rutin och jag vet vad jag söker efter.

Ni som läser mina intryck bör vara medvetna om att jag är något av en syrafetischist. Jag är inte road av viner med allt för yppig frukt, fruktsötma och tydligt markerad alkohol. Mina preferenser är matorienterade viner. Dessutom är jag av uppfattningen att vet man inte var provaren står preferensmässigt är det svårt ta till sig texten.

Inläggen delas upp, ingen vill väl läsa en roman, men samtliga viner rescenseras inte. Det vore inte ärligt och dessutom håller man inte samma skärpa igenom tre timmars provande – även om det som provades spottades ut. Jag lägger krutet på mina favoriter och de var ju ändå en del….

Mycket nöje – inlägg följer…