>Sextioniokronorskampen

>“A wine of good quality obtained by blending wines of different ages, which produce, a wine with a complex aroma and flavour and specific organoleptic characteristics. If the wine is retinto or tinto in colour it may be called reserve ruby.”

Där har ni den; Instituto dos Vinhos do Douro e Porto’s officiella definition av begreppet reserve vad gäller portvin. Med retinto förstås djup röd färg och med tinto åsyftas röd färg. Alltså, väldigt många viner kan erhålla epitetet reserve.

Men det är ändå bättre än förut. Fram till 2002 var benämningen även ‘vintage character’ – en ruskigt missvisande term då vinet ifråga, oftast en ruby med 3-5 års ålder, inte hade någon likhet med vintage port överhuvudtaget, och definitivt inte karaktären av en sådan.

December är portvinets högsäsong och likt Champagne åker det hos många tyvärr bara fram vid ett specifikt tillfälle under året. Champagnens akilleshäl för svensken stavas naturligtvis festlighet och nyårsafton och portvinets dito är nötskålen på julafton. Trist för portvinet (och givetvis Champagnen också) har väldigt många användningsområden; inte minst är det en strålande ledsagare till de starkare ostarna där många envisas med att servera vanliga röda bordsviner som fullkomligen blir överkörda och nermanglade av ostarna.

Två så kallde reserve-viner fann sin väg till bolagets hyllor i december. Bägge i ett smidigt halvflaskeformat och bägge utrustade med en prislapp om 69 kr. Varför inte inhandla en av varje och prova? Sagt och gjort!

Det är för portvinsfantasterna tal om två etablerade vinhus där särskilt Burmester är ett namn som känns igen, medan Quinta do Infantado mer varit lite av en doldis, dock med kompetenta viner. Burmester fick ett lyft i och med förvärvet 1991 av den A-klassade egendomen Quinta Nova de Nossa Senhora do Carmo då man fick tillgång till bästa tänkbara druvkvalitet. Vintage- och LBV-kvaliteten höjdes avsevärt och idag är den anrika egendomen en pålitlig producent.

Quinta do Infantado å andra sidan är av yngre art. Första vinet gjordes 1979 och innan hade man sålt druvorna till Taylor’s. Vad som är intressant med detta familjeägda företag är att de strävar efter ekologisk odling och två av deras marker följer också till punkt och pricka Agrobio’s anvisningar för ekologisk odling.

Burmesters reserve, Sotto Voce, har ett gott renommé för sin fylliga stil och denna är först ut i glasen. Färgen är närmast retinto, det vill säga djupt röd och indikerar den befinner sig på den yngre skalan. Doften är inledningsvis ungdomlig med färska mosade bär, företrädesvis blåbär och hallon, spritig, slånbärslikörig, aningen blommig och mineralig. Med tid i glaset letar sig även en sötlakritston in och färsk tobak likaså. Spritigheten dämpas efter någon timme och doften är då betydligt mer sammansatt.

Över till andra glaset. Infantado nöjer sig inte med reserva utan lägger till especial på sin etikett. Även här en ung röd färg, dock ej så retinto som Sotto Voce. Doften indikerar också mer mognad och är i bättre balans direkt. Slånbär, våta stenar, tobak, dadlar, blommig och angenäm stjälkighet. Antydan till färskt läder. En ganska annorlunda stil än föregående och vart preferenserna går är en fråga om ens inställning till mognadstoner kontra bångstyrig ungdom.

Hursom; doftmässigt får Infantado min röst, även om Sotto Voce kom starkt på slutet när spriten tonats ned.

Smakmässigt är spritigheten ganska tydlig i Sotto Voce. Slånlikör, lakrits, plommonskal och örter i en ung och söt skrud som dock är härligt ren i frukten. Aningen eldig i eftersmaken. Ganska kraftig stil och återigen; med tid blir den bara bättre och bättre. Ett vin som bör få en timme i karaff innan servering för att ge det rättvisa. (86 p)

Infantado är i fin balans smakmässigt. En mer nedtonad stil där sötman inte är lika påtaglig som i Sotto Voce. Fikon, plommon, russin, våta stenar och lakritspiptobak i den eleganta och lätt örtiga smaken. Svag syrlighet och en lätt strävhet gör smaken spännande. Återigen mer tydlig mognad. Ett strålande glas enligt min gom! (88 p)

Två utmärkta portviner i den lägre prisklassen och vilken man väljer är en fråga om dagsform och svaghet för ungdom eller ålder. Medan Burmesters reserve är en uttalad chokladdessert-port så är Infantados mer av en ostbrickans vän. Bägge är värda ha hemma och lär knappast göra julaftonsnötterna besvikna heller!

(Burmester Sotto Voce Reserve, 86 p)
(Quinta do Infantado Reserva Especial, 88 p)