>The Gamay Way – Version 2.0

8

>
Jag säger Beaujolais. Du tänker macération carbonique? Eller kanske skumbanan?

Jag säger Château des Jacques Moulin-à-Vent. Du tänker macération carbonique och skumbanan?

Jag säger fel, fel, fel!

Maison Louis Jadot’s Château des Jacques är sannolikt Beaujolais främsta egendom och den producent som sätter kommunen Moulin-à-Vent på kartan. Inte bara är de mer burgundiska i sin karaktär; de har heller inget gemensamt med de kännetecken som de flesta ändå associerar med druvan Gamay och området Beaujolais.

Vidare tänker Château des Jacques i burgundiska banor genom att understryka olika markers karaktär och klass. Clos de Champ de Cour, Clos du Grand Carquelin, Clos de la Roche, Clos des Thorins och Clos de Rochegrès är alla topplägen och enskilda vinmarker inom Moulin-à-Vent – alla med sin egen unika karaktär.

De vingårdsmärkta Moulin-à-Vent är inte viner som bör drickas inom ett par år; snarare är det ett decennium av utveckling som bör vara måttstocken. I tider när Bourgogne dessutom är ångestframkallande dyrt är det något av en befrielse finna viner som Louis Jadot’s 2006 Moulin-à-Vent Clos de Rochegrès.


Guillaume Castelnau driver egendomen och vinmakandet hos Jadot ligger sedan många år tillbaka på Jacques Lardière. Trots Jadot’s storlek söker man inte aktivt en husstil utan låter varje läge och vin uttrycka sin egen terroir.

Château des Jacques köptes 1996 och består av ca 27 hektar vinmarker varav nästan 20 är från de vingårdsmärkta lägena. Clos de Rochegrès som är hämtat från de äldsta stockarna består av ytlig granit och underliggande hårt packad berggrund. Vinet har efter jäsning i slutna tankar pumpats över och sedan lagrats i fat 12 månader. En del av vinet är avstjälkat.


Vackert röd färg som knappast är kännetecknande för druvan och området.

Stor, ganska ungdomlig doft och det tar inte mer än ett par sekunder innan jag är såld! Skön fatton som minglar med blommiga drag, mörka körsbär och våta stenar. Viss burgundisk kryddighet och tydlig blyertspenna.

Finmaskiga tanniner samsas med mineralig syra och helsköna fat. Oj, vilken läcker Gamay! Fortfarande ung i sin smak där blyertspennan är återkommande och får mig tänka på samma karaktär som ibland dyker upp i Cabernet Franc från Loire. Gillar man Bourgogne och dessutom Chinon, Saumur och Bourgeuil är detta sannolikt ett vin man går igång på; dock så mycket behagligare och mindre ettrigt i sin smak i jämförelse med Loire-vinerna. Ganska lång körsbärsdriven eftersmak.

Bästa Beaujolais jag smakat? Förmodligen, ja!

Lagra? Ja, gärna mer än fem år men tillåt mig tvivla du lyckas hålla händerna borta från denna supersköna men ändå högst personliga publikfriare! Mera, mera!

(2006 Moulin-à-Vent Clos de Rochegrès, Louis Jadot, 91 p)

Share.
  • Anders Öhman

    >Beaujolais är så underskattat att det är löjligt. De lagringsdugliga och ekade vinerna i alla ära, men när en enkel beaujolais-village är så där sorglöst skön, mjuk och bärig så är det så himla bra. Viner att bara dricka, njuta och slippa grubbla över.

  • Niklas Jörgensen

    >Hej Anders, visst är Beaujolais oförtjänt bortglömt. Även de enklare som du nämner och kanske framförallt är de bortglömda som ett av de bästa matvinerna. Fågel, fisk, gris…you name it!
    Nu var ju denna jag njöt visserligen ekad men vi talar inte om nya barriques utan blott en delikat bakomliggande ton som hjälpte vinet framåt. Störtläckert och ja, jag ångrar jag inte köpte bra mycket mer!

    MVH

    Niklas J

  • Anders Öhman

    >Skönt att åtminstone en till fattat beaujolais.
    Var fick du tag på dina flaskor?
    Jag vet att även Duboeuf också gör några supertrevliga moulin-au-vents. Provade ett par för några år sedan som hade upp till 10 år på nacken.

  • Vinosapien – den poänglöse

    >Hej Niklas

    Visst är Beaujolais (riktig sådan) riktigt bra. Jadots enkla Château des Jacques Moulin-à-Vent testades ett antal gånger under senaste året med riktigt bra resultat.

    Den 'nya' vågen av bra Beaujolais är ofta 'naturlig' och flera kommer från Morgon. Producentera Brun, Lapierre, Foillard och Bruton gör samtliga riktigt seriösa skapelser.

    Det roliga är att de har stor framgång i Frankrike, framförallt i Paris. Tror att trenden kommer att nå även oss.

    Om du vill testa Lapierre's grejer finns de att köpa hos Wine Trade.
    Du lär inte bli besviken…

  • Niklas Jörgensen

    >Hej Anders,

    Jag var förbi regeringsgatan i slutet av september och där stod några stackare kvar inne i finvinsavdelningen! Tror den kostade 289,- vilket får anses fullt godkänt, särskilt efter man smakat på vinet och sitter där med fånleendet!

    Beaujolais kom ganska tidigt in i bilden för min del. redan när vinintresset var i sin linda föll jag för de olika kommunvinerna och deras olika stilar. Kanske hänger samman med att jag alltid haft preferenser för elegans framför koncentration (även om kombon inte är illa!)

  • Niklas Jörgensen

    >Hej Vinosapien; där dök ett par nya namn upp! Tack för dessa! Ska kolla upp vart man kan finna dem (förutom lapierre).

    Glömde förresten nämna att 2006:an serverades till en Wallenbergare med mild gräddig sås, rönnbärsgelé och pressad potatis. Behöver jag säga kombon var klockren?

    MVH

    Niklas

  • Kayaker

    >Clos de Rochegrès verkar fortfarande finnas i Vinunics restaurangsortiment så den borde på att privatimportera.

  • Niklas Jörgensen

    >Kayaker; kan i sådana fall varmt rekommenderas! Prova en men göm resten på ett svåråtkomligt ställe sedan bara ;-)

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers