>Topp 10 under 2008

2

>
Visst kan det uppfattas som löjligt att rangordna vinerna man provat men i jakten på den ultimata upplevelsen tror jag varje vinälskare finner det ganska roande att ha sina topplistor. Åtminstone roar det mig och jag tycker även det är kul läsa andras då smaken är så olika.

Nu är 2008 ingalunda över vinmässigt utan vi går in i den mörkare perioden då kravet på än bättre innehåll i flaskan höjs – allt för att stå ut med vinterns kyla och längd. Men året har varit fantastiskt givande så här långt för min del och många vinösa storheter har man stött på. Att vissa tar sig in på min topp 10 är inte enbart av kvalitetsorsaker utan naturligtvis finns många faktorer som påverkar. För visst är det lättare ryckas med när man står i källaren hos producenten med ett glas? Eller vetskapen att flaskan jag nu dricker är det inte många kvar av i världen?

Min lista är europeisk – jag vet det finns många mäktiga viner på andra ställen i världen men jag har en fäbless för Europa och i synnerhet för Frankrike. Så är det bara och visst är det på sätt och vis något jag själv styrt då jag sällan köper vin utanför vår kontinents gränser.

Topp 10



1. Veiga França Solera 1940, Madeira, Portugal.
Utan tvekan det vin som lämnat störst intryck under året så här långt. Inte bara för dess unika karaktär, sagolika doft- och smakpalett men även för att det representerar något svunnet. Komiskt på något vis att jag och bror njöt denna till en nyinköpt PS3!

2. 1961 Chateau Canon, Saint Emilion, Bordeaux, Frankrike
Två flaskor av 1961:an har jag provat. Den ena för några år sedan och den andra tidigt i år. Flaskan som dracks 2008 var störst och ett helt fantastiskt vin; på inga sätt murket eller på hastig väg nedför utan allt i sammetslen struktur och med ett bombardemang av dofter och smaker. Fin sötma i den långa avslutningen. Från en prodeucent som jag tyvärr tycker har tappat allt för mycket senaste två decennierna så frågan är om denna bragd kan återupprepas?

3. 2002 Chateau Pavie, Saint Emilion, Bordeaux, Frankrike
Utan tvekan den bästa 2002:a jag provat – helt befriad från de gröna toner och lite vattniga känsla som plågar många andra Bordeauxviner. I en klass för sig!

4. 1998 Domaine du Pegau, Cuvée Réservée, Chateauneuf-du-Pape, Rhone, Frankrike
Min absoluta favorit i området och 1998:an är makalös! Osande av tradition; stall, örter, creme de framboise, mineral och i en komplex mix. Smaken är stram med rasiga syror och supersnygg strävhet. Ett klassvin från start till mål – och med flera år kvar! Flaskan njöts över två dagar och visade inga ålderskrämpor dag två!

5. 2005 Vinha Maria Teresa, Quinta do Crasto, Douro, Portugal
Ett kraftpaket utan dess like! Kanske, kanske den bästa unga Douro jag provat hittills. På tok för ung att dricka nu men ibland måste man ju prova; mörkt som natten, mörka bär samsas med liköraktiga toner och nya fat i doften. En doft som jag upplever som en mix av Vintage port och Bordeaux. Det bästa från två världar m a o. Massivt sträv men med fin mogen frukt och kompakt syra gör att detta kräver åtminstone 4-5 år innan det bör provas igen.

6. Chateau Les Carmes Haut Brion, Pessac-Léognan, Bordeaux, Frankrike
Provat på plats och det påverkar naturligtvis då man står öga mot öga med vinmakaren. Men faktum kvarstår att detta är ett supersexigt vin och den bästa jag någonsin provat från huset!

7. 1948 Viuva José Gomes da Silva, Colares, Portugal
Tja, vad säger man. Ett vin som är nästan 60 år gammalt och som visar upp en enastående doft- och smakpalett ska bara in på listan. Ett utdött vin mer eller mindre tyvärr…

8. 1999 Chateau Leoville-las-Cases, Saint Julien, Bordeaux, Frankrike
Ett vin som provades inför Bordeauxresan och som jag nog vågar säga aldrig gjort mig besviken. Nu har jag ingen erfarenhet av Las Cases äldre än 70-talet men det här måste vara en av de mest säkra köpen i hela Bordeaux. 1999:an är redan idag öppen men har mer att ge – ett stort vin i vardande!

9. 1994 Chateau La Mission Haut Brion, Pessac-Léognan, Bordeaux, Frankrike
Ingen stor årgång men underskattad om man kan undvika de torra tanninerna. Nu är jag en sucker för La Mission så det är med rejält subjektiv bedömning denna letar sig in på topp 10! Men det är ett tjusigt vin med husets omisskännliga elegans och ljuvliga dofter av mogen Graves, cigarrlåda, väl integrerad ek, röda frukter, honung och våt jord. Ingen maffig smak men med elegans som sitt mellannamn där doften går igen i smaken. Perfekt att njuta nu och ett par år framöver utan att det för den delen är på väg utför.

10. 2003 Rudolf Fürst, Bürgstadt Centgrafenberg Spätburgunder “R”, Franken Tyskland
Inköpt i Berlin på vår förlovningsresa. Producenten är en personlig favorit i Tyskland och som jag besökte för exakt tio år sedan utan att egentligen veta någonting om Fürst:s viner. Många Cotes de Nuits-viner skulle ha svårt hänga med denna som har allt man önskar från bra PN; mylla/kompost, mosade jordgubbar, lätt rökig och en fint integrerad fatton, mycket lätt rostad. Sköna syror i fin balans med den lätta strävheten och de lite flyktiga smakerna av jordgubb/smultron. Lång och ren eftersmak. Ganska mogen även om den håller några år till. Jag kan dock inte motstå denna skönhet och har tyvärr inget kvar…

Återstår att se vad hösten kan erbjuda i vinväg. Ett nytt kök i hemmet kommer oundvikligen uppmuntra till mer fine wine & dine!!

Share.
  • Finare Vinare

    >Kul att du listar Fürst! Vi besökte gården 1996 (den ligger utmed floden Main) och köpte Spätburgunder “R” Zentgrafenberg (troligen 93an). Det är fortarande ett av de mest seriösa tyska viner på pinot noir vi smakat – och kostade därefter, ganska respektingivande priser redan då…

  • Paolo Rossi

    >Ja, inte har han blivit billigare men det är välförtjänt och honom (Paul Fürst) väl unnat. Den ni nämner ligger idag på dryga EUR 40 och i stora årgångar görs även en grosses gewächs och den närmar sig EUR 80-90. Men då är det världsklass!

    Franken är ett vackert område resa i och mycketgästvänligt!

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers