>Vinveckan som varit – #30

2

>
Sommaren på Danderyds sjukhus fortsätter. Antingen föds det ny familjemedlem där eller så är stortjejen på besök hos barnakuten. Misstanke om att lunginflammationen kommit tillbaka tog henne åter till lungröntgen och ny medicinering. Oron har åter greppet om en orolig själ (läs undertecknads) och vakandet på nätterna förvandlar en till zombie. Men hon är vid gott mod den lille krabaten och tillåter sin far skriva av sin oro och leverera veckans vinkrönika som denna vecka rör sig kring ämnena litteratur, politik och sanna entusiaster.

Välkommen läsa vinveckan som varit – den trettionde i ordningen!

*


Hej, vi vill bygga en 170 meter hög bro över er vinby och placera 16 meter breda bropelare i och runt era vinmarker! Låter det som en variant av inledningen till Douglas Adams Liftarens guide till galaxen?

Det värsta är emellertid att detta inte är fiktivt utan i allra högsta grad verklighet för vinbyarna Ürzig och Zeltingen-Rachtig. Naturligtvis drabbas även de andra längs Mosel när ett hav av fordon ska passera Sonnenuhr och Himmelreich. Den numer sextio-åriga motorvägen från Belgien mot Rhenlandet är nämligen för gammal och är i behov av modernisering tycker tyska politiker. Förslaget är att demolera ett par av de få vackra vinbyar som fortfarande existerar i Tyskland och dessutom hånle åt de vinbönder som förvaltar ett vinarv i världsklass.

Att det ligger budget, besparingar och bekvämlighet bakom är väl knappast uppseendeväckande. Men Merkel; även om det är Superwahljahr så är det också 2009. Vill du bli omvald så sluta flörta med starka lobbygrupper som har ekonomiska intressen i att köra över (i dubbel bemärkelse!) Mosels klassiska vinbyar och marker, bry dig om miljön och visa lite vanlig hederlig jävla empati! Att ens ett förslag som detta finns är skandalöst och helt i brist på sunt förnuft.

*


Är man hembjuden till den långe jugoslaven på söndagsmiddag kan man räkna med Riesling i glaset! Gårdagen var inget undantag och välkomstdrycken som serverades blint visade sig vara en Zilliken 2007 Saarburger Rausch Spätlese. Kombinationen varm årgång och kall växtplats är ljuvlig och familjen Zilliken börjar allt mer pocka på min uppmärksamhet och vill in på topp-fem listan. Rausch-läget bjuder på stram frukt och den modellera jag ofta finner i ung Mosel ersätts här av krutrök. Visserligen är Rausch i Saar men jag lyckades ändå stirra mig blind på krutröken och var således i Nahe.

Huvudrätten har vi Johan P att tacka för. Johan som ej var närvarande stod för firren som serverades; en slätvar fångad i Råå. Gratinerad och serverad tillsammans med svampar och skirat smör; försvinnande gott! Lika lysande var det att servera en 1998:a R.H. Coutier från Ambonnay till slätvaren. Fint mogen Champagne med bra riv i moussen blev en fantastisk smakbärare till måltiden och än en gång tvingas jag konstatera att det dricks på tok för lite Champagne till mat i det egna hemmet.

*


Benjamin Wallace mindre subtila påståenden om Michael Broadbents inblandning i TH.J-skandalen fick den senare att se rött. Således stämmer Broadbent det amerikanska förlaget Random House för förtal. Wallace verk The Billionaire’s Vinegar: The Mystery of the World’s Most Expensive Bottle of Wine publicerades förra året och kretsar kring de flaskor Lafite 1787 som den tyske vinhandlaren Hardy Rodenstock sålde genom Christie’s i London.

Flaskorna var graverade med Th.J – Thomas Jefferson. Jefferson var en stor vän av franska viner som han fördjupade sig i under sina år i Frankrike, innan presidentskapet. Rodenstock hade fått nys om flaskorna som upptäckts i Paris 1985 – i en igenmurad källare. Broadbent godkände flaskorna för försäljning genom Christie’s och William Koch, en amerikansk affärsman kom över fyra flaskor till skyhögt pris. I samband med en utställning av flaskorna för några år sedan undersöktes de ånyo och då upptäcktes att graveringen utförts med ett elektriskt instrument. Rättssakerna var ett faktum och i boken avhandlar Wallace detta.

Wallace antyder även att Broadbent haft ett samarbete med Rodenstock och anklagar även honom för att ha trissat upp priset på en halvflaska Margaux 1784. Återstår att se vad som sker men när deckarna känns förlegade kanske Wallace’s bok kan locka som kvällslektyr?

*


Jag lagar Osso Buco på mälardalskalv och skippar den vinovänliga gremolatan. Till det ett stycke svensk fotbollshistoria – Rosso della Boemia står nämligen på bordet! Valdemarsviksbon Nils Liedholm drog efter andra världskriget till Italien och för spel i Milan. Liedholm blev tillsammans med Nordahl och Gren trion Grenoli och herrarna skördade enorma framgångar på planen.

Efter ett liv på och bredvid fotbollsplanen köpte han sig en vingård i Monferrato, närmre bestämt i Cuccaro. Nils son Carlo, som för övrigt är utbildad önolog, driver gården och prestigevinet Rosso della Boemia är en salig blandning druvor; Barbera, Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Pinot Noir och Bonarda. Knappast ett vin där druvorna får säga sitt men faktum är att Boemia är rent ut sagt skitgott!

2003 som skänks upp i glasen har mått bra av ett extra års lagring då förra sommarens flaska inte nådde upp till samma nivå. Dessutom är den ett klockrent komplement till den lena kalvgrytan som puttrat ett antal timmar. Nisses goda namn lever vidare tack vare vingården som definitivt är värdig Liedholms namn!

*


Om vinet inte säljer kanske ett 10-centiliters provrör kan göra jobbet bättre? Chateau D’Arche i Sauternes lanserar nu sitt andravin i nämnda rör och att den potentiella köparen ändras radikalt är nog ingen överdrift. Tanken är också att vinet ska säljas på nattklubbar i Bordeaux och Singapore och man hoppas fånga upp den yngre skaran – främst kvinnor.

När flera årgångar presenterats är vidare tanken att ett souvenirkit om fem provrör ska säljas. Ska man skratta eller gråta? Att innehållet är underordnat formen är väl inget nytt men enklaste sättet sälja sitt Bordeauxvin brukar väl ändå vara att höja kvaliteten istället?

*


Vill du att sonen eller dottern ska ärva ditt intresse för vin? Kanske El Estornino Saturnino En La Tierra del Vino av Judith Sáenz de Tejada kan hjälpa till! Boken som vann Gourmand Book Awards pris för bästa illustrerade vinbok är skriven för barn och låter läsaren följa året i vingården betraktat av en skadad fågel (starling) som tas om hand av en vinmakare i Rioja.

Verket finns på originalspråket men är även översatt till engelska. Räkna inte med en svensk version av den dock för här lär flertalet myndigheter och så kallade sakkunniga opponera sig och mena boken uppmuntrar till tidig vinkonsumtion!

*


Nästa bok på inköpslistan bör vara holländska Harry Karis verk om Chateauneuf-du-Pape. Femhundra faktaspäckade sidor som behandlar allt från områdets historik till en genomgång av alla producenter. Vackert illustrerad och att det ligger ett hästarbete bakom av en sann entusiast råder det ingen tvekan om! Stöd Harry Karis och köp boken!

*


En annan entusiast finner du i Lyngby. Nej, inte det köpenhamnska Lyngby utan den lilla byn utanför Genarp i Lunds Kommun, i Skåne. Här har Ola Johannesson fått idéen producera vin av druvorna Rondo, Solaris, Dornfelder, Chardonnay, Merlot och Regent. Pinot Noir och Riesling ska testas under året. Ola begick den första skörden förra året, närmre bestämt den 6 oktober då 13 kilo Rondo blev resultatet!

Läs Olas pdf om sitt projekt och imponeras av alla dessa entusiaster som faktiskt gör slag i saken och förverkligar sina drömmar!

*


2:2 hemma mot Qviding låter inte särskilt imponerande för Linderoths mannar, men har man förlorat hemmamatch på hemmamatch är det ett steg i rätt riktning! Dessutom har kanske den tilltänkte målskytten Fredrik Ohlsson vaknat till liv. Två pytsar i en match är väl lika mycket som den forne HIF-och Mjällby anfallaren mäktat med under säsongen! Heja BoIS!

Share.
  • Café Rotsunda

    >Som vanligt ett sant nöje att läsa alla dina tankar och ta del av den mångfacetterade kunskap och känsla du har.

    Ett mycket hett tips till Ola Johannesson, från en som har provat i stort sett allt av svenskt vin som har gjorts fram till och med skörden 2007 – lägg ner alla tankar på Rondo och andra märkliga blå druvsorter. Försök inte ens med Riesling och Pinot Noir. satsa istället på Solaris – den enda druvsort som har lyckats visa potential i den svenska myllan (undantaget de som gör söta viner, exempelvis Blaxsta).

    Inte för att jag inte vill se svenska vinodlare försöka, utan mer för att det kommer att dröja många decennier innan det möjligen, och då bara möjligen, kommer att bli acceptabelt. Lägg till aspekten "prisvärde" (för de som ägnar sig åt sådant), så räcker det som motivering.
    Solaris har däremot visat sig fungera i vårt klimat och i våra jordar. Än så länge …

    Time will tell…

  • Niklas Jörgensen

    >Tack för ros Michel! Ibland är det ju inte utan man funderar vad man sysslar med egentligen som lägger ner så pass många timmar i veckan på att blogga ;-)

Follow

Get every new post delivered to your Inbox

Join other followers