>Herdade do Mouchão

4

>Herdade do Mouchão är en egendom i Alentejo, väl värd att lägga på minnet. Inte minst för de makalösa viner som produceras men även egendomens historia är värd fördjupa sig i.

Att engelsmännen ligger bakom portvinet kommer nog inte som någon överraskning för någon. Portugal blev ju Englands leverantör av mediokert rödvin när Frankrike bojkottade handelsvägarna till det brittiska imperiet, efter ännu ett krig länderna emellan. Porto/Vila Nova de Gaia blev porten ut för de rustika vinerna och flertalet engelska handelshus etablerade sig här. Inte minst gällde detta Reynolds-familjen. Thomas Reynolds var den i familjen som i början av 1800-talet gjorde flytten från Porto till Alentejo, dock inte för att odla vin utan för att ge sig in i korkeksindustrin. Alentejo är just känt för sina korkekar; det är först i modern tid som även vinerna nått likvärdig och välförtjänt berömmelse. Det tog dock hela tre generationer innan familjen Reynolds gav sig in i Alentejo’s vinindustri. John Reynolds, Thomas Reynolds barnbarn, köpte år 1901 en större egendom i Alentejo, nämligen Herdade do Mouchão, i syfte att utöka familjens korkeksodlingar. Samtidigt planterade han dock en del av egendomen med vinrankor och det är här grunden läggs för Herdade do Mouchão. Främst planterades Alicante Bouchet, en druva som hämtades från Frankrike. En vinegendom var född!

Som säkerligen de flesta vet var även Portugal styrt av en diktatur under en stor del av 1900-talet; från 1926 till 1974 styrdes landet med järnhand av först Salazar och sedan Caetano. 1974 revolutionerade militären i den s k Nejlikerevolutionen och diktaturen kunde störtas. Vid revolutionen ockuperade banktjänstemännen bankerna och krävde ett förstatligande av dem för att säkra kapitalet inte flydde landet. Lantarbetarna ockuperade storgodsen och här drabbades Herdade do Mouchão då familjen Reynolds (och nu även Richardson) drevs bort från egendomen. Det tog 12 år innan de kunde återvända och återfå sin rättmätiga egendom, mycket tack vare Socialisten Soares som blivit president och som fört in Portugal i på den tidens EU; EG.

Väl tillbaka så uppdagades att vingården som anlades i början av seklet var demolerad och en hel del av plantorna upprivna av de demokratitörstande (?) lantarbetarna. Vinet som legat i källarvalven var till stor del uppdrucket av desamma så Herdade do Mouchão’s historik kan lite liknas den som skedde i Tokaji i samband med kommunismens förstatligande av vingårdarna. Utan att lägga några politiska värderingar in i sammanhanget kan det med ett ord konstateras; tragiskt!

Hursomhelst så gav inte familjen Reynolds/Richardson upp utan plantaerade om vingården med främst Alicante Bouchet och Trincadeira. Även mindre parceller av Aragonés, Touriga Nacional, Moreto och Syrah planterades.

Nå, en sådan innehållsrik historik är väl tillräckligt för att vilja prova Mouchão?

Vinet domineras som tidigare nämnts av Alicante Bouchet. Druvan är en korsning av Grenache och Petit Bouschet och har odlats sedan senare delen av 1800-talet. Druvan är en s k teinturier – en druva med såväl färgat skal som rött kött; faktist den enda Vitis Vinifera som bär dessa egenskaper. Alicante Bouchet är inte känt som en druva av elegans och finess utan producerar mest rustika viner av enklare stil, mycket på grund av dess högavkastande rankor. Men på egendomen Herdade do Mouchão odlas druvan med största aktning och respekt och man hyllar dess frukt, tannin och rondör.

Herdade do Mouchão producerar tre viner, Dom Rafael (yngre stockar samt druvor som inte når upp till Mouchão’s nivå), Mouchão och i stora årgångar görs även en begränsad mängd av en super-Mouchão kallad Herdade do Mouchão Tonel 3-4. Just nu finns en 2000 Mouchão att köpa i Sverige, ur beställningssortimentet och det var denna årgång jag provade i helgen. Mouchão är enligt producenten själv ca 70 % Alicante Bouchet och resterande 30 % Trincadeira även om jag hört det även letat sig in lite av övriga druvor som vingården är planterad med. Vinet är fottrampat (Visst är Portugal underbart!), utan avstjälkning och jäser sedan i Lagares (öppna tankar) innan det förflyttas till fat. Vinet spenderar två år på fat, vissa av modell större och en del i modell mindre. Vinet blandas och filtreras mycket försiktigt innan det buteljeras och får ytterligare 18 månader på flaska innan försäljning. En Mouchão släpps runt sin fyraårsdag men är då knappast drickfärdig utan endast i sin begynnelse av ett långt och innehållsrikt liv! Produktionen är ytterst begränsad av vinet; det är fortfarande korkek som är egendomens största inkomstkälla, så antalet producerade vinflaskor möter ingalunda upp till efterfrågan.


2000 Mouchão är helt klart en teinturier; vinet är snart åtta år gammalt men har fortfarande en mörk röd färg. Visst tegelröd nyans börjar infinna sig i kanten dock. Till en början är doften dov men det tar inte lång tid förrän de mer traditionella portugisiska tonerna infinner sig; mörka bär, julkryddor, jordighet, diskret fatton och lite starkvinskänsla. Smaken är tuff; torr, sträv och fruktig. Det här var ett kompakt vin är första känslan och jag känner mig kastad tillbaka 40-50 år i vinmakningstekniken. Men vinet utvecklas hela tiden under kvällen; helt plötsligt dyker underbara toner av färska hallon upp (Grenache?) i doften och påminner mig om stor Chateauneuf-du-Pape! Och lika plötsligt dyker det upp en svag rostad ton i smaken, kakao är vad som ligger närmast till hands i min referensram, tillsammans med en blommig ton som minner mig om stor Margaux.

Halva flaskan sparas till idag och det är bara att konstatera; idag är vinet komplext och så sammansatt i doft och smak att jag vågar använda mig av orden: stort vin! 2000 Mouchão är ungt, mycket ungt och levererar det bästa från gamla Portugal, nya Portugal, södra Rhone och Medoc i Bordeaux. Att druvan som dominerar vinet, Alicante Bouchet, betraktas som rustik kan jag förstå. Men innan man dömer ut den totalt ska en flaska Mouchão testas!

Paolo Rossi

Share.